Brudklänningen

Britta fick prova farmorsmors brudklänning. Hon hette Anna och gifte sig 1906. Den är alltså 102 år gammal.

Och så stickade vi såklart

Överallt och hela tiden.

Det fanns en gammal gammal farbror i Rättvik för några år sedan som målade träskor. Han såg ut att vara 100 år minst. När jag köpte mina för kanske 5 år sedan hade han redan gått bort men hans kurbits fanns fortfarande kvar på några skor. De jag köpte har hans målning men hans son skrev namnet. När Britta köpte sina levde han fortfarande. Han suckade och pustade lite över att Britta var ett så långt namn. Så blev det så här istället. Brtta. Men det går ju lika bra.

Vi badade också

Morgon middag kväll

Konsten att lata sig

Vi har haft några väldigt lugna sköna lata dagar i skogen i Äppelbo.

Lägesrapport

Solan börjar ta form. Han ska tovas i maskinen tydligen. Ludvig är på gång han med, idag stickade jag hans halsduk. Han ska inte tovas utan är ganska tuffsig som han är hi hi. Snart får ni se.

Här har ni dom live, Solan och Ludvig i flåklypa grand prix

På gång!

Tvillingsyster har kommit hit! Vi satte igång nästan direkt. Med sommarprojektet alltså.

Solan har fått en toffel.

Och Ludvig ett ben.

Saker saker saker

På torsdag och fredagseftermiddagar och lördagsförmiddagar är min favoritaffär här i kvarteret öppen och om jag är ledig då brukar jag passa på att gå förbi där. Idag hittade jag en superfin skål! Eller vas är det kanske. Jag hittade de här gröna på nätet. Min är genomskinlig.

Jag testade att sätta blommor i hålen men det blev lite konstigt. Den här lilla krabaten följde visst med in från rabatten.

Hallon, det nya blåbäret

För två år sen plockade vi hinkar med blåbär. De fick följa med oss när vi flyttade till Stockholm och när vi flyttade till Falun igen. Sista blåbärspajen gjorde vi för bara några veckor sen. I år tror jag det får bli hallon, hela trädgården är full. Jag gjorde nån slags liten hallonpaj. Råkade äta upp min innan fikagästerna kom. Det smakade SURT, men somrigt.

Furuviksparken

Idag har jag och Manne varit i furuviksparken! Tittat på djur, vandrande träd, en skogsfé och några clownbarn. Vi har också hälsat på nicke nyfiken och mannen med den gula hatten och inte minst ätit den godaste trerätters middagen någonsin på fiskrestaurangen vid havet. En fantastisk dag och väldigt inspirerande om man som jag tycker om att rita och sy djur.

Mönster

Så här ser mönstret ut. Ovandelen är 9 cm bred och 12 cm lång på det längsta. Sulan är 11 cm lång och 6,5 cm bred på det bredaste. Sömsmånen är inräknad. Det blir ganska smått men är ju lätt ändrat.

Jag köpte en bordstablett i filt men man kan ju tova själv också så blir det nog ännu finare.

Klipp ut delarna. Man kan göra innersulor i bomull och sy fast på sulan om man vill det. Annars syr man bara ihop den bakre sömen ( A+B) med langettstyngn och syr sen ihop ovandelen med sulan och runt om. Lätt som en plätt! Hoppas det går bra för er!

Filttofflor

Jag hittade det här superbra mönstret i en Allerstidning. Det kunde inte bli enklare. Jag klippte ut en sula och en överdel i filttyg.

Så sydde jag ihop sömmarna för hand. Det tog kanske 15 minuter för en toffel. Så på med ett band som täckte där jag inte sytt så fint hi hi. Det var inte med i beskrivningen. Jag snodde helt enkelt idén med banden från Mamma Ps gula tofflor som jag är lite kär i. Den andra toffeln blev finare än den första, innan jag fått in snitsen med stygnen.

Så sydde jag fast en tryckknapp och nu är de redo att knallas omkring i. Elsa ska få dom på lördag när vi åker till Nås och hälsar på. Hon går när som helst så då passar det bra med nya tofflor.

Tröjpremiär

Ikväll blev den vita tröjan färdig. Den blev nästan precis som jag tänkt mig och det är ju inte ofta det blir så. Lite svår att fånga på bild bara. Den är lika lång som kortet ungefär. Mönstret är från en gammal stickbok och garnet akryl.

Finaste bokmärket

Man kan göra mycket roliga grejer med en lamineringsmaskin. Här är det finaste bokmärket.

Så här fin är Manne i mössan

Och så här stiliga är Britta och jag när vi går på bröllop

Dräktmössan

Pappa har en folkdräkt som Manne har lånat vid några tillfällen. Den är väldigt fin, pappa har faktiskt broderat broderierna på sin själv men dräkten är inte helt komplett har vi upptäckt. Mössan saknas. När vi var i Scotland på bröllop i höstas fick Manne låna mössan och den var så fin att jag bestämde mig för att sticka en sån till honom. Det var inte lätt att få tag i mönstret men efter att ha cyklat runt och frågat efter det i Äppelbo fick vi tipset om att åka hem till Rut. Mycket riktigt. Hon hade det riktigt gamla mönstret och också lite färgprover som vi fick med.

Så här ser mössan ut.

Ganska noga med färgen är det nog. Det ska vara den gröna som på mössan i handen.

Efter några centimeter med rött ska man sticka ett varv vridna maskor... av nån anledning. Rut trodde att det hade blivit fel på orginalet och sen har det där varvet hängt med. Det är inskrivet i mönstret jag fick.

Här under det gröna är det vridna varvet, så det syns inte ens när man har den på sig. Rolig grej.